Direktlänk till inlägg 2 maj 2011
Igår gjorde jag verkligen inte mycket utom att snora...
Demonstrerade gjorde jag bara hemma
På kvällen kom ungdomarna hem igen. Dottern från ett träningsläger i Norrköping och sonen från en kompis utanför stan... Sonens valborg i Uppsala verkade ha varit hyfsat lugn. Han och vännerna hade lärt känna nya killar som var utlandsstudenter från Spanien. Dottern har tränat och gjort fystester och är nu ganska stel i musklerna...
Det här med att blogga kräver sin man/kvinna. Ska man skriva regelbundet så gäller det att ha idéer och uppslag. Jag brukar ha en lapp i fickan på min uniformskavaj där jag skriver upp sånt som händer på jobbet.
På min senaste Europaflygning hade vi t ex;
* fem ensamåkande barn och ett av barnen var bara såå ledsen hela vägen hem. Vi fick gå och prata och gulla med henne lite då och då.
* Vi hade en liten familj med mamma, pappa och en liten tös på ett år. Flickan grät och stökade hela flighten utom när föräldrarna gick omkring med henne. När vi skulle landa gick jag fram till dem och berömde dem för deras tålamod. Jag såg att mamman gråtit och de blev glada för berömmet.
* En kvinnlig författare ville skicka sin senaste bok till mig - sånt blir man glad av.
* När vi landat var det en liten flicka på kanske tre år som sa;
- Jag vill gå hem nu...
Alla runt omkring skrattade...
Jag känner mig nu orolig efter att ha läst dagens stora nyhet om att Bin Ladin är död. Vad blir hämnden?
Det blir inga fler inlägg här på bloggen (iallafall inte inom överskådlig tid) men kolla gärna in min matblogg Hillas matprat här på bloggplatsen eller min Instagram Hillas foto. ...