Det är tuffa tider i flygbranschen och svågern som också jobbar på Arlanda berättade om hur det skärs ned på hans avdelning. Allt fler arbetsuppgifter ska utföras av allt färre personer. Man kan inte annat än undra hur det hela ska sluta.

På flygplanen, finns som tur är, bestämmelser som reglerar antalet kabinpersonal ombord. Det som styr är antalet flygplansstolar - så där kan inte arbetsgivaren skära ned hur som helst.

Trots skakiga tider försöker jag att inte tänka för mycket på framtiden. Skulle mitt jobb försvinna får jag väl ta upp min gamla utbildning och arbeta som förskollärare igen. "Den dagen den sorgen" är min filosofi...

Rösta gärna på mig - klicka här

 

-Nena-

28 december 2008 20:10

Ja det är ju tur att de inte kan skära ner på sådana ställen.
Skönt att ha något "gammalt" att falla tillbaka på om det nu skulle bli så att det behövs. Vilket jag hoppas du slipper tänka på.

http://nena.bloggagratis.se

 

Kimmie

28 december 2008 22:13

Det där är nog en oro som finns hos väldigt många i dessa tider. Men inte lönt att ta ut elände i förskott.

http://kimmietid.blogspot.com

 

Hannele

28 december 2008 22:32

Förskollärare är det brist på... Jag bekymar mej inte heller.

http://hannelesjul.blogspot.com

 

Åsa

29 december 2008 09:48

Klokt att inte tänka för mycket på framtiden, risken är ju att man oroar sig för mycket för nåt som inte kommer inträffa. MEn det är svårt att låta bli ibland.

http://wessand.blogg.se

 

helga

29 december 2008 16:05

Nena; Ja, det känns tryggt med en annan utbildning i ryggen.

Kimmie; Ja, det är nog lika på många håll just nu.

Hannele; Det är bäst att skjuta problem framför sig. De kanske aldrig uppstår.

Åsa; Det är sant!!

http://helga1.bloggagratis.se

 

Singo

29 december 2008 18:11

Oroa dig inte för morgondagen, var dag har nog av sin egen plåga! Var glad istället att du har något att luta dig mot om det skulle krisa! Ödet visar vägen.

http://singo.bloggagratis.se

 

helga

29 december 2008 23:27

Singo; Jag är glad att jag hade förstånd att utbilda mig som ung.

http://helga1.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ett år har gått sedan mitt senaste inlägg och jag inser att tiden går fort. I mars i år fick mina föräldar, efter mycket arbete från oss barn, flytta till ett boende för dementa. Det var hög tid för det eftersom även min pappa blivit sämre. Det kä...

Tänk att det finns läsare i min blogg fortfarande trots att jag skriver väldigt sällan nu. Jag blir glad och hedrad! Julen pågår med familj och släkt. Det är underbart att få rå om sina barn några dagar och att få träffa syskon, syskonbarn och fö...

Tänk att vi redan kommit in i juni månad. Makens jobb som lärare tar snart slut och pensionen hägrar. Sonen har kommit hem från långresan i Sydamerika och han fick jobb i stort sett direkt hos sin gamla arbetsgivare. Resan gick till Equador, Colombia...

    Jag lever, men faktum är att det är ganska skönt att inte blogga som förut. Det som var mest krävande var egentligen inte själva skrivandet - det tycker jag är roligt. Det som var mest tidskrävande var att läsa hos andra bloggare och kommente...

Ett ord eller två från mig... Allt är bara bra men jag jobbar mycket. I helgen t ex var vi utlokaliserade till Kalmar där vi flög en charter till Kanarieöarna bl a på lördagen. Vi var bara kvinnor i besättningen från kaptenen ner till den yngsta ...